cHILI- livet som kastrerad

Snart har det gått ett helt år sedan jag kastrerade min tik Chili...Hon började redan som 2 åring att få krångel med blåskattarer och kissade blod ett x antal veckor efter sina löp..Hon fick struvitstenar pga att hon hade infektioner i urinblåsan, men de var lätt att behandla då hon bara hade kristaller...Efter ett tag började jag ge henne nyponpulver på maten varje dag och  då upphörde de här blåskattarerna hon fick efter sina löp. Så det åt hon i flera år..Men vi hade ett problem kvar och det var att hon trots att löpet var slut fortsatte tro att hon var i höglöp och försökte få hanarna att para henne och var jättefjantig..Sista löpet höll hon på till dag 80 från löpets första dag.  Vi var till vetrinären och undersökte henne då vi tänkte att det kunde vara en cysta på äggstockarna, men allt såg bra ut...Livmodern såg bra ut...Jag har i några år tänkt på att kastrera henne, men dragit på det pga att hon varit överviktigt i stort sett hela hennes liv...Men nu gick det inte längre..Det blev jobbigt för min Mexx här hemma och det måste ändå ha varit jobbigt för Chili med......

Jag förberedde oss med att börja en bantningskur på henne innan hon skulle kastrera sig. Min erfarenhet är att kastrerade hundar ofta går upp i vikt...men jag blev riktigt possitivt överaskad.. Chili har gått ner i vikt och bara fortsätter att gå ned i vikt trots att hon får lika mycket ben och lika mycket belöningsgodis som innan, Hon har blivit mycket mycket piggare i kroppen....nu tror jag det är mest fart i henne bland tikarna här hemma fast hon är äldst i huset.....Så att kastrera henne var det bästa jag någonsin gjort

SYND BARA ATT JAG INTE TOG EN FÖRE OCH EFTER BILD PÅ HENNE